Igår var det ett år sedan Anton föddes, ett år sedan som jag låg på BB med en liten nyfödd. Det är egentligen lite läskigt vad tiden går fort. Det är nästan så att man inte kommer ihåg den första tiden när Anton var så liten, och nu är han ett år, våran lilla stora Anton.
Det har inte blivit så mycket bloggande, som ni kanske har märkt. Jag vet inte, men det har bara inte blivit så. Ska försöka ta upp det. Satt och tänkte, den tiden jag går in på tex facebook, den tiden skulle jag kunna slänga in ett inlägg här också. Det tar ju inte så långtid egentligen.
Lite snabb uppdatering innan jag åker och hämtar mamma på stationen.
Som sagt, Anton fyllde ett igår. Det firades med tårta och massa paket och mer blir det imorn med släkten.
Anton går nu, sen innan jul. Så nu är det fullt upp kan man lugnt säga. Det går fort för han att ta sig fram nu. Ett exempel bara, jag dammsög idag, vilket Anton tycker är kul, eller iallafall att dra ur sladden ur eluttaget. Tog bort han och satt han en bit bort men lagom till att jag satt i kontakten och börjat dammsuga igen så var han lika snabbt tillbaka och drog ur sladden igen, och det var ju inte så bara en gång.
Han förstår väldigt mycket nu för att bara vara ett år, vet iof inte hur mycket en ettåring ska förstå eller så men jag tycker han är jätteduktig. Han hjälper oss gärna att slänga saker i papperskorgen eller i sopsorteringen. Ber man han slänga skräpet gör han det. Ibland blir det väl lite mer än bara skräp, tex strumpor. Han är för go han;)
Nee ska väl ta och packa mig in i bilen och ta mig ned till stationen. Försöker att skriva snart igen.
Puss å kram så länge!
