Så har äntligen vårat underverk kommit.
Den 3 Februari 2010 18.08 kom vår lilla Anton till världen. Han var 51cm lång och vägde 3440g.
Förlossningsberättelse:
Tisdag 2 februari kl 21.00 började mina värkar efter det att jag hade varit ute med Molly på den sista kvällskissen. Jag sa inget direkt till Erik, jag var ju inte HELT säker på om det var värkar eller om jag bara hade ont. Vid halv tolv väckte jag Erik och sa att det förmodligen var dags för "Mini" att komma ut.
Erik ringde sin mamma för att hon skulle komma och hämta Molly i fall det skulle vara så att vi skulle behöva åka in. Jag ringde sen förlossningen för att höra med dom vad dom tyckte att jag skulle göra. De sa inte så mycket mer än att jag kunde ta två alvedon och lägga mig och vila ett tag eller lägga nå varmt på magen, jag fick ju så klart komma in men det är ju en bit att fara när man ska från Mora till Falu lasarett så man åker ju inte gärna i onödan.
Jag tog två alvedon och gick och lade mig igen men det blev ju inte nå bättre. Värkarna tilltog mer och mer och det var inte mer än 2 - 2.5 min mellan varje värk om det ens var det. Jag hade riktigt ont. Tillslut gick jag och lade mig i badkaret med hopp om att varmvatten kunde hjälpa mig men det var inte heller till så mycket jag ringde förlossningen tjugo över två och kl tre kom en sjuktransport och hämtade oss.
Bilresan till Falun var den jobbigaste resan jag någonsin gjort. Det tog inte så lång tid att åka men det kändes ändå som en evighet.
Tjugo över fyra blev jag inskriven på förlossningen.
När jag väl kom in kopplade dom in CTG apparaten på mig och sen satte in nån sändare på "Minis" huvud för att hålla reda på hur han mår.
Värkarna gjorde bara ondare och ondare. Vid fem tiden fick jag lustgas men den gjorde inte så stor nytta. Försvann bara in i en skön dimma. Jag fick sen nå dropp för att få mina värkar att inte vara intensiva. Det hjälpte lite men jag hade fortfarande väldigt ont. Till slut beslöt barnmorskan jag hade att jag skulle ta ryggbedövning vilket jag tyckte lät som en bra idé.
Att ta denna bedövning räddade mig men var det värsta jag tagit. När bedövningen började verka mådde jag hur bra som helst, var till och med uppe på benen.
Tiden den gick men det hände inte så mycket. Jag stod still i öppningsarbetet. Under den tiden försökte jag och Erik att roa oss på bästa sätt. Vi hade inte så mycket att göra, hade ju inte tagit med mig något att göra. Vi fick iallafall tag på papper och penna så vi kunde göra "hänga gubbe". Haha det var iallafall något som fick tiden att gå lite fortare.
Däremellan sen vilade vi båda två, hade ju inte sovit på över ett dygn. Tillslut började det hända saker, jag började känna starkare tryck neråt så snart var det dags.
17.20 började jag krysta och 18.08 är Anton född.
Jag fick upp han på magen och det var så mysigt. Äntligen hade vår lilla pojke kommit.
Förlossningen var lång och utdragen men allt gick jättebra.
Barnmorskan kom in med fika så fick vi vara lite för oss själva en stund. Sen var det dags för vägning och mätning och sen bar det av ner till BB avdelningen.
Jag hamnade i ett rum tillsammans med en till. Det tråkiga var att Erik inte kunde vara kvar på BB. Det fanns inte plats för papporna vilket jag blev lite ledsen över. När han hade åkt kände jag mig väldigt ensam, fast jag hade tillsyn dygnet runt.
De tre dagarna gick bra men det var väldigt ensamt. Jag gjorde inte så mycket på dagarna mer än att ta hand om Anton och sen sova.
Tillslut fick jag komma hem, vilket var jätteskönt men kändes ändå väldigt ovant.
Nu är vi en till i familjen. Välkommen in i det nya familjelivet!
20100217
Idag är vår lilla prins två veckor. Tiden har verkligen gått fort. Känns som att vi har haft honom längre.
Allt har gått jättebra de här två första veckorna. Vi försöker hitta rutin på dagarna men det är fortfarande lite svårt. Dagarna blir till vad det blir. Man får ta dagarna som de kommer.
Det här inlägget blev lite långt men det har ju sina anledningar. Jag ska försöka att uppdatera lite oftare med både text och bild.
Är snart tillbaka igen.
Kram till er alla så länge!
